Jesus är död

“När [Jesus] hade sagt detta slutade han att andas.” (Luk 23:46b)

jesus-on-the-cross1

 

 

 

 

 

 

 

Jesus är död.

Universum skakar, marken skälver, mörkret viker, förlåten rämnar, gravar öppnas, döda vaknar, Gud triumferar och kärleken segrar. Och den händelse vi bevittnat och de ord vi hört uttalas kan och får inte lämna oss oberörda.

Korset lämnar ingen oberörd. För Jesu kors är också mitt kors. Jesu död är också min död. Lyssna till Paulus ord i Galaterbrevet 2:19:

Jag har blivit korsfäst med Kristus, men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig.

Jag undrar hur många av dem som stod där och bevittnade Jesu död som förstod det. Några gick därifrån som inget hade hänt. För några var denna händelse den som skulle komma att omdefiniera hela dras liv. För några andra av åskådarna ledde den till omvändelse och bävan och de var tvungna att bekänna: ”Den mannen måste ha varit Guds son.” (Matt 27:54)

Vad gör du med korset? Vad säger du om mannen som hängde där? Vad betyder det för ditt liv? Ingen kan vara oberörd av Jesu kors.

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?

Jesu fjärde ord på korset är:

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? (Matt 27:46)

Det skrämmer oss! Ja, det är få saker som känns så skrämmande i berättelsen om Jesu korsdöd som just detta. Det är mörker. Det är smärta. Det är ensamhet. Det är att vara totalt utlämnad. Jesus är övergiven. Han ropar ut sin ångest. Och allt han möts av är tystnad och hån.

varför har du övergivit migVi har alla erfarenhet av situationer i våra liv då vi upplevt oss totalt ensamma och helt utlämnade. Vi har ropat i mörkret. Vi har under tårar bett och kvidit i natten. Alla ord verkar tomma, utan kraft. De faller till marken och förmår inte göra skillnad. En del har känt hur ångesten dragits åt som en snara runt halsen. Ingenting hjälper.

Jesus är övergiven. Mörkret har varat i tre timmar, det känns som en evighet. Varje andetag känns som en evighet. Han ropar. Inget hjälper. Han är ensam.

Hur kan det vara så att Jesus hänger övergiven på korset? Hur kan det gå ihop med att Jesus är Gud och människa och för alltid förenad i den gudomliga treenighetens gemenskap? Det är en av de stora teologiska gåtorna. Och vi vill ju så gärna kunna lösa den här gåtan. Vi frestas att försöka skydda Jesus från detta avgrundsdjupa rop och totala övergivenhet. Men hur vi än gör, gör vi våld på vem Jesus är och hurdan Gud är. För det som nu sker omintetgör våra försök att förstå Gud i mänskliga termer.

Jesu bär världens synd på korset. Jesus är Guds offer och kärlekens tecken på en och samma gång. När han ropar ut ”min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig” är det som vår representant och i vårt ställe det ropet hörs. Han ropar som så många genom årtusenden gjort i orden från den 22a psalmen i Psaltaren. Det är våra rop han ropar. Det är vår nöd han bär. Det är vår övergivenhet han tar på sig. Det är den bortvändhet från Gud som är syndens verklighet han bär. Det finns inget mörker så stort, djupt och skrämmande att inte Jesus redan varit där. Det finns ingen plats så fruktansvärd och befriad från all mänsklighet att inte Jesus redan varit där.

Paulus beskriver det som sker i ett par ofta citerade rader:

Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud. (2 Korinthierbrevet 5:21, 1917)

Jesu rop på korset berättar för oss att ”han har tagit vår plats, blivit den övergivenhet som vår synd skapat, så att vi kan leva säkra på att världen blivit försonad genom detta kors” (Stanley Hauerwas, Matthew, s. 241). Och så fortsätter han:

Och försonade på detta sätt visar att varje utsaga om korset som föreslår att Gud måste på något sätt tillfredsställa en abstrakt teori om rättvisa genom att offra sin Son i vårt ställe helt klart är felaktig. Ett sådant uttalande är verkligen fel. Faderns offrande av Sonen och Sonens villiga offer är Guds rättvisa. Och på samma sätt som det inte finns någon Gud som inte är Fadern, Sonen och den helige Ande, så finns det ingen gud som måste bli tillfredsställd så att vi blir räddade. Vi blir räddade därför att Gud vägrar låt oss gå förlorade.

Det är därför korset restes. Det är därför mörkret sänktes över Jesus. Det är därför han upplever att han är fullkomligt övergiven och skild från Fadern. Gud vägrar att låta någon av oss gå förlorad!

Du är förlåten, försonad. Du kan gå fri!

Jesu närmaste

Tredje ordet Jesus uttalar på korset är: ”Kvinna, där är din son. […] Där är din mor.” (Joh 19:26, 27)

Nedanför korset står de närmaste. De står där mitt mellan dem som hånar och den som hänger på korset och som utkämpar sin smärtsamma dödskamp.

Ibland kan det vara svårt att veta vilka som är de närmaste. Människor som stått en annan människa nära genom livet kanske inte kan eller förmår stå kvar och vara nära när det sista steget i livet ska tas. Det är svårt att vaka vid en dödsbädd därför att det utmanar så mycket av allt som vår tid och vårt samhälle menar viktigt och lönsamt. Och så har det nog alltid varit. Dödsbädden påminner oss om det enda faktum i livet som är oåterkalleligt. En dag är det vår tur. En dag ska jag dö.

Jag har haft förmånen att följa två av de viktigaste kvinnor jag haft i mitt liv de sista stegen in i evighetens värld, min mor och min svärmor. Stilla fick de somna, stilla kunde vi se hur livet försiktigt lämnade deras kroppar och döden inträdde. I båda fallen kändes det samtidigt som en födelseprocess. De föddes in i ett nytt liv, in i en ny värld. Jag fick förmånen att vara där som en av de närmaste.

Men inte alltid är döden vacker. Att stå under Jesu kors, och stanna kvar där, kan inte varit lätt. De närmaste, Jesu mor, Jesu faster, Maria från Magdala och Johannes. Alla andra hade flytt. Nu står de under korset och ser Jesus kämpa i smärta och utlämnad åt allas förakt mot döden. Och precis som när man sitter där vid en döendes sängkant och hör andetagen bli allt glesare och hoppas att det senaste andetaget också skulle vara det sista, så önskade de nog och bad till Gud om att det senaste med stor smärta tagna andetaget skulle vara Jesu sista.

Det är i kretsen av de närmaste som Jesus talar till sin mor. Kvinna! Samma lite plumpa sätt att tala som en gång vid bröllopet i Kana. Då var budskapet att hans stund inte hade kommit och att hon skulle lämna honom i fred. Nu är hans stund inne och hon måste, fast hon i sitt djupaste inre inte alls vill det, nu måste hon lämna honom. Det som sker framför hennes ögon kan inte göras ogjort.

Kvinna! Där är din son! Hennes blick tvinga513_love_for_Mother_-bishops_reduxs för några ögonblick förflyttas från Jesus, den förstfödde, änglabarnet, hennes glädje och sorg till en yngling i övre tonåren. Där är din son. Svärdet håller på att gå rakt igenom hennes inre. Hans lidande är hennes lidande. Hon bär det i sin kropp, precis som hon burit honom i sin kropp. Hon ser på Johannes och förstår.  För alltid ska de vara förbundna genom det de nu sett och varit med om. Det Jesus inte längre kan ge henne som den äldste sonen, det blir det Johannes uppgift att ge. Han tillhör de närmaste.

Vad är det som sker här? Är det bara en snabb bild av en familj mitt i ett djupt och omänskligt trauma som försöker att få ihop livet och framtiden? Eller är det något annat vi ser? Kan det vara så att frågan om vilka som är Jesu närmaste fortfarande lever vidare? Jag tror svaret handlar om hur vi närmar oss korset, den som hänger där och det som sker i försoningens stora kärleksakt. Vågar vi stå kvar? Vågar vi inse vår delaktighet i den död som spelas upp inför våra ögon? Korset vill hjälpa dig och mig att inse något viktigt om oss själva och om Jesus, men också om vikten av gemenskap.

De som stod vid korset, de närmaste, är en bild på församlingen. Klämda mellan häcklare och frälsningens symbol lever de i kärlek till den korsfäste. För det krävs mod och det krävs kärlek att stå kvar. Till församlingen talar Jesus om att ta hand om hans mor, syster och bror. Matteus berättar om hur Jesu mor och bröder kom för att tala med honom. När Jesus fick reda på det svepte han med handen och visade på dina lärjungar och sa: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror min syster och min mor.” (Matt 12:49-50)

Uppståndelsens kraft i ditt liv

Predikan i Församlingen Brofästet, påskdagen 2013, av Peter Svanberg

Så är påskhelgen snart över. Vi har fått följa Jesus under hans sista timmar i livet. Vi har fått stå vid korset och bevittna hans död. Vi har hört hans rop i nöd och i smärta. Och vi hörde hur han till slut ropade: Det är fullbordat.

Jesus är död och begraven. En tung sten är rullad för öppningen till den uthuggna klippgrav där han lagts. Det verkar som om allt är både fullbordat och över. Graven är till slut själva slutpunkten på det som var så lovande och som kunde blivit så bra.

Men något hände morgonen det tredje dagen! Något som var lika oväntat som naturligt. För som Petrus säger i sin pingstpredikan: Hur skulle döden kunna behålla livets Herre?

Och vi har ju redan läst idag om vad som skedde. Vi har läst om Jesu uppståndelse. Vi har läst om kvinnorna  som kom till graven för att fullborda hans begravning. Men Jesus var inte där. Istället mötte de några änglar som gav dem budskapet att Jesus var uppstånden och att de inte skulle söka den levande bland de döda.

12097112-jesus-resurrectionDet som skedde den morgonen bär med sig en sådan kraft, det är något som är så totalt omvälvande, att det i grunden skulle förändra de människors liv som hade bevittnat det. Men inte nog med det, det skulle komma att förändra världen som vi känner den och framtiden och livet och hoppet för all framtid. Jesu uppståndelse bär med sig en fantastisk kraft och den spränger alla gränser för vad vi förstår om liv och död och den värld vi lever i.

Och ändå är det så lätt att påskens händelser bara blir starka berättelser från en avlägsen tid. Och vi blir betraktare som i bästa fall berörs men inte förändras. Men Bibelns budskap om Jesus död och uppståndelse är fundamentalt för våra liv. Idag, i morgon och ända in i evigheten.

Det är därför som Paulus utbrister i Fil 3:10: ”Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse…!” Och det är detta jag skulle vilja tala med dig om idag. Jesu död och uppståndelse har med ditt liv att göra, har med mitt liv att göra. Där finns en kraft som vi behöver få lära känna och som vi inte kan förstå utan att också söka lära känna den Jesus som gav sitt liv på korset för oss.

Men utan att förstå kraften i Jesu kors kan vi inte förstå kraften i hans uppståndelse!

Korsets kraft

Påsken har ju två brännpunkter. Det är händelserna omkring Jesu död på korset och det är hans uppståndelse från de döda.

När Paulus kom till Korinth så säger han att han hade bestämt sig för att inte veta av något annat än Jesu kors. Det var korset som var hans budskap. Det var den Gud som gett sitt liv på ett kors för oss och för hela världen som var hans ärende. Varför? Jo, han säger att han ville inte att deras tro skulle vara byggd på mänsklig vishet, utan på Guds kraft!

Det finns en fantastisk kraft i Jesu kors! Det finns en underbar kraft i de ord där Jesus säger ”det är fullbordat”. Det finns inget att tillägga egentligen. Allt är klart. Det Jesus kom för att göra har han fullgjort. Han har gett sitt liv för oss och för att försona oss och hela världen med Gud.

Det finns en underbar kraft i Jesu kors!

  • Det finns en kraft i Jesu kors som försonar dina och mina synder
  • Den finns en kraft i Jesu kors som ger förlåtelse och befrielse
  • Det finns en kraft i Jesu kors som gör den fångne fri
  • Det finns en kraft i Jesu kors som helar den som är sjuk
  • Det finns en kraft i Jesu kors som upprättar människor
  • Det finns en kraft i Jesu kors som bryter mörkrets makt i ditt liv
  • Det finns en kraft i Jesu kors som befriar dig från syndens makt och tar dig ut ur syndens grepp
  • Det finns en kraft i Jesu kors som renar dig från all orättfärdighet
  • Det finns en kraft i Jesu kors som gör dig vit som snö i Jesu blod
  • Det finns en kraft i Jesu kors som förmår förvandla ditt liv och den värld vi lever i

Det finns en underbar kraft i Jesu kors!

Den kraften ska vi förkunna! Vår tro måste vila på stadig grund. Vår tro måste vila på Guds kraft inte på människors ord och filosofiska spekulationer. Vi behöver mer inte mindre av korsets kraft i våra liv.

Korset är inget nederlag. Korset är Guds seger. Jesus gör detta tydligt när hakapelludden korsn talar om sin död som sin upphöjelse. Och så säger han i Joh 12:31-32: ”Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd ska jag dra alla till mig.”

Det är fullbordat! Detta sista rop är ett segerrop. Det förkunnar Jesus seger på korset. Han har fullgjort det som var hans uppdrag. Det är fullbordat, med det är inte över. Nu ska hans seger också bli verklighet i våra liv och i världens liv och framtid. Och vi har fått gåvan och uppdraget att berätta om denna seger.

Uppståndelsens kraft

Men det mest revolutionerande var inte korset, det var Jesu uppståndelse. Visserligen hade både några av gamla testamentets profeter och Jesus uppväckt döda och fört dem tillbaka till livet igen. En av de starkaste berättelserna är den om när Jesus uppväcker Lasaros, bara veckorna innan den påsk då han själv dör och uppstår. Men uppståndelsen var något helt annat. Den var början på en helt ny värld och en helt ny ordning. Jesu uppståndelse är vår uppståndelse och vår framtid!

Och vi ser det tydligt i Apostlagärningarnas berättelse om de första kristna att det avgörande för dem egentligen inte var korset, utan uppståndelsen. Redan samma dag som Jesus gör sin himmelsfärd tar apostlarna i tu med att utse en efterträdare till Judas, någon som tillsammans med dem kan ”vittna om Jesu uppståndelse” (Apg 1:22)

I Petrus pingstpredikan är Jesu uppståndelse själva slutklämmen, själva huvudbudskapet. Han säger: ”Denne, nämligen Jesus, har Gud låtit uppstå, och vi kan alla vittna om det.” (Apg 2:32) Och så fortsätter han lite längre fram: ”Hela Israels folk ska alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.” (Apg 2:36)

Korsets kraft möter oss i och genom att Jesus har uppstått. Om Jesus förblivit död hade vägen aldrig varit öppen in i gemenskap med Fadern. Om Jesus inte hade uppstått hade korset visserligen sonat vår synd, men det hade inte funnits något nytt liv att få del av. Om Jesus inte hade uppstått hade vår tro varit tom och vi de mest ömkansvärda människor man kan tänka. Men nu är det verkligen sant att Jesus har uppstått och att döden är besegrad!

Uppståndelsens kraft handlar om hur livet övervinner döden. Uppståndelsens kraft handlar hur ondskan i grunden är besegrad och hur Guds kraft och närvaro kan fyller våra liv.

Lyssna nu till Paulus ord i Rom 8:11

”Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.”

Att få lära känna kraften från Jesu uppståndelse är något som påverkar hela vår varelse. Gud vill göra inte bara vår inre människa levande genom att vi tar emot Jesus i våra liv. Vi får leva med ett livsflöde som vill ge kraft och styrka år hela vår varelse och hela vårt liv! Det som Paulus här skriver om är den helige Andes kraft. Uppståndelsen är något som sker genom Guds helige Ande! Och det är den kraften som Paulus längtar att få mer av. Och jag kan förstå honom!

Visst har du precis som jag dagar då vi känner att kraften håller på att rinna ut. Vi känner oss besvikna, trötta, ledsna. Saker sker i livet som vi står undrande inför. Det är då vi behöver ta tag i ord som dessa och ta in dem i våra liv. Guds Ande, som uppväckte Jesus från döden, vill också ge kraft och styrka åt mitt liv och fylla mig med sin kraft och sin glädje!

Visst behöver jag höra att jag är försonad med himmelens Gud genom korset, men jag behöver också höra att Jesu uppståndelse ger mig kraft att vara en segrare över synden, frestelser, missmod och synd. Inte bara idag, utan dag för dag för dag för dag!

Vi behöver lära oss förstå uppståndelsens kraft och att den har med våra liv att göra och att den har med vår vardag att göra. I Efesierbrevet ber Paulus för de troende (och för oss) att Gud ska ge deras inre öga ljus så att de kan se och förstå ”vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga, hur väldig hans styrka är för oss som tror!” (Ef 1:18) Och jag önskar att du och jag skulle kunna se samma sak som Paulus ber om här! HUR VÄLDIG HANS STYRKA ÄR FÖR OSS SOM TROR! Och vänner nu ska ni hålla i er, för nu får ni förklaringen på den kraften som verkar i våra liv! Det är ”samma oerhörda kraft som [Gud] med sin makt lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda.” (Ef 1:19-20)

Alldeles nyss förstod vi att denna kraft var Guds helige Ande. Nu är det en sak som vi behöver förstå omkring Guds Ande. Det är Guds livsskapande kraft. I 1 Mos står det att Guds Ande svävade över vattnet. Anden bara väntade på ett ord från Fadern och så skapades ljus, universa, liv och människor. Denne samme Ande väckte Jesus från dödens välde och slet honom ur dess grepp! Ondska och kaos och synd och död blev genom Jesu kors och Jesu uppståndelse för alltid besegrade. Och fortsättningen på det Paulus berättar i Efesierbrevet säger precis detta. Jesus har upphöjts över allting. Och han är huvudet för sin församling som är hans kropp på jorden och har lagt allt under sina fötter. Fatta, vilken kraft det är i Jesu uppståndelse!

resurrection-art-printLåt oss än en gång återvända till den första påskdagsmorgonen, till graven och till det som skedde där. Några kvinnor hade varit där och de fick av änglarna och av den Uppståndne själv uppdraget att berätta om det som skett. De övriga lärjungarna hade svårt att förstå, de kunde inte fatta. Men när de fick möta Jesus själva så hände något också i deras liv. Uppståndelsens kraft har med det mötet att göra. Att få lära känna Jesus och hans uppståndelses kraft är något av det viktigaste du och jag kan sträva efter. För vi har något att berätta. Vi har något att ge vidare till människor omkring oss och hela världen. Jesus har uppstått. Mitt Facebook-föde är fullt av dessa hälsningar idag. Från vänner på alla kontinenter kommer samma livsförvandlande budskap. Jesus har uppstått! Jesus lever!

Du och jag får bära uppståndelsen kraft i våra liv och bli levande bevis på att det är sant att Jesus lever!