Saliga de ödmjuka

­­­­­­­­­­­­­­­Tänk på de människor i din omgivning eller i vår värld som du kan beteckna som ödmjuka människor. Vad är deras hemlighet? Har de alltid varit sådana? Vad är det för berättelse och livserfarenhet som format dem? I Mika 6:8 talas det om att ”vandra ödmjukt med din Gud.” Vandringen är viktig. Processen är viktig. Det sker något i mötet och gemenskapen med Gud.

1 Mosebok berättar om Jakob – Abrahams sonson. Och vad kan man säga om honom annat än att han hade ett enastående självförtroende och en fantastisk förmåga att ta sig fram i livet. Hans livsberättelse är också en berättelse om lögner, svek och högmod. Det är hur han lurade till sig förstfödslorätten. Det är hur han lurades av Laban. Det är Rakel och Lea. Det är hur han berikade sig genom sin svärfars boskapshjordar. Men allt verkar ändå gå Jakob väl tills en dag livet kommer ifatt honom. Scenen är den att följande dag ska han möta sin bror Esau, honom som han lurat på faderns välsignelse, och Jakob är rädd. Ensam vid floden Jabbok brottas han hela natten med en okänd man.

jacob-angel1När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden, så att höften gick ur led medan han brottades med honom. Och han sade: ”Släpp mig, ty morgonrodnaden har gått upp.” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” Då sade han till honom: ”Vad är ditt namn?” Han svarade: ”Jakob”. Han sade: ”Du skall inte längre heta Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och segrat.” Och Jakob frågade: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du efter mitt namn?” Och han välsignade honom där. Jakob kallade platsen Peniel, ty han tänkte: ”Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå har mitt liv skonats.”  När han hade kommit förbi Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på höften. (1 Mos 32:25-31)

Mötet med Gud förändrar oss. Det sätter spår. Det satte stora spår i Jakobs liv. Han fick ett nytt namn. Men han var också märkt av mötet, ödmjukad. Resten av sitt liv påmindes han av varje steg han tog om Guds storhet och nåd. Att vandra ödmjukt med Gud innebär andligt sätt att ”halta på höften”. Det innebär att vara medveten om att inte bara mina naturliga gåvor kommer från Gud, utan att jag också ständigt är föremål för hans oförtjänta godhet och nåd. Jag tillhör inte längre mig själv. Jag är helt och hållet hans. Och jag böjer mina knän i ödmjukhet infor honom.

Det är den insikten Jesus talar om i saligprisningarna. Det börjar med insikten om sin egen andliga fattigdom. ”Saliga är de som är fattiga i anden,” säger han. (Matt 5:3) Det handlar om de människor som bär med sig insikten att de inte har något att komma med inför Gud och att allt är nåd och en gåva utifrån hans gränslösa kärlek. Så fortsätter Jesus – och jag tror han överraskar alla som lyssnar: ”för dem tillhör himmelriket.” Dem tillhör det område där Guds vilja sker, där Guds kraft och makt är påtaglig och närvarande och där hans namn äras och upphöjs. Och som Jesus har lärt oss så handlar detta inte bara om den himmelska världen utan i lika hög grad om vår fysiska, jordiska värld: ”på jorden, som i himlen.” (Matt 6:10) Andlig fattigdom leder till den ödmjuka och överlåtna tro som förlöser Guds rikedomar och kraft här på jorden!

Ödmjukhet handlar också om karaktär och är något som den helige Ande formar i en mäniskas inre. Den är ett uttryck för Andens frukt i en människas liv – ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning” (Gal 5:22) – och den kännetecknas av en stark gudsmedvetenhet.

Gud längtar efter människor som vandrar ödmjukt inför och i gemenskap med honom. De ödmjuka har sällan fokus på sig själva, varken på sina brister eller förtjänster. De ödmjukas fokus är på Gud. Det är därför Jesus också kan säga i saligprisningarna: ”Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden.” (Matt 5:5) Gud anförtror sina skatter till människor som vandrar i ödmjuk gemenskap med honom. De ska få ärva jorden. Det är vad Gud vill göra med oss! Det är inte de som i världens ögon är mäktigast, mest framgångsrika och hyllas av massorna som ska stå som segrare till slut! Nej, det är de som har ett ödmjukt och förkrossat hjärta. De som, likt Jesus, vandrar i gemenskap med Fadern och som känner hans hjärta.

Så kommer vi tillbaka till orden i Mikas bok. Det finns en gudomlig längtan i de orden. Det finns också en underbar inbjudan i de orden. Gud längtar efter och söker efter människor som vill ”vandra i ödmjukhet med sin Gud.” Att ”vandra… med” beskriver relation, förtrolighet, närhet och gemenskap. Gud vill ha gemenskap med dig och mig för att han älskar oss och han längtar efter att fylla våra livs tomhet med hela den himmelska världens alla rikedomar och välsignelser. Det är därför han söker efter människor som kommer ödmjukt, fattiga och tomma i sig själva. Det handlar helt enkelt om att ju mindre av eget bråte som är i vägen, ju mer kan Gud fylla oss med sina välsignelser. Och ju mer han får fylla på, desto starkare blir flödet och närvaron av hans helige Ande i ditt liv. För det finns en stark koppling mellan ödmjukhet, fördjupad gemensakap med Gud och mer kraft genom den helige Ande i en människas liv. Och Gud längtar efter att få fylla dig så att det flödar över med sin Ande, sin kärlek, sin närvaro och sin kraft.

 

 

Annonser

Alla fylldes de av helig Ande!

Alla fylldes de av helig Ande! Detta är pingstdagens viktiga och radikala verklighet!

När pingstdagen kom vad de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes de av helig ande och började tala andra tungomål, med ord som Anden ingav dem. (Apg 2:1-4) […]

En viktig både teologisk och exegetisk fråga att klargöra är vilka dessa alla är som det talas om i Apg 2:1 och 4…

Läs vidare genom att klicka på länken nedan:

Alla fylldes de av helig Ande! — Präglad på Jesus

Det unika med Jesus

Söndag 8/2 kl 16 är det Gudstjänst i Brofästets lokal på Storgatan 20 i Färjestaden. Peter S kommer att predika om det unika med Jesus och Maria leder lovsång. Välkommen!

2015/02/img_0450.jpg

Ett litet smakprov från predikan:

Om inte den helige Ande får uppenbara i en människas liv vem Jesus är, förblir han bara en i mängden, vem som helst! Det gällde då och det gäller också idag.

Arvet efter Lewi

Arvet efter Lewi Den 4 september var det 40 år sedan pingströrelsens grundare i Sverige, Lewi Pethrus dog. Med ett oerhört innehållsrikt liv, med många stora segrar för Guds rike och ofta mitt i blåsvädret av medial och även kyrklig kritik, framstår Lewi Pethrus som en av de största kristna personligheterna i den Svenska historien. Från starten i en enkel källarlokal på Upplandsgatan i Stockholm till byggandet av Filadelfiakyrkan och skapandet av en rad olika mediaföretag har Lewi Pethrus som få andra kunnat påverka ett helt land och under en mycket lång tid. Vad var det som gjorde detta möjligt? Vilka var drivkrafterna? Vem var personen? Vad betyder Lewi Pethrus liv och exempel för oss idag och i framtiden?

De frågorna och många fler kommer Tommy Dahlman att försöka ge svar på i den temakväll omkring apostlaskap, pionjärkraft och visionärt seende som hålls i Brofästet lördagen den 25 oktober kl 18.00.

Tommy Dahlman är författare till en rad böcker, krönikör i tidningen Världen Idag, evangelist och teolog. Nyligen kom Tommys senaste bok ut: Kyrkans 3 viktigaste: teologin bakom julen, påsken och pingsten. Tommy är mycket anlitad som föreläsare och har det senaste året rest tillsammans med Marcus Birro. Den här gången är Emilia Lindberg hans följeslagare på turnén om Lewi Pethrus.

Emilia Lindberg är en ung artist som just tagit steget ut och blivit soloartist på heltid. (Annars är hon nog mest känd tillsammans med sin pappa Nenne Lindberg och framträdanden tillsammans med ”Lindbergarna”).

Temakvällen sker i samarbete mellan Pingstkyrkan i Borgholm, Filadelfia Södra Öland och Församlingen Brofästet i Färjestaden.

Välkommen!

Uppståndelsens kraft i ditt liv

Predikan i Församlingen Brofästet, påskdagen 2013, av Peter Svanberg

Så är påskhelgen snart över. Vi har fått följa Jesus under hans sista timmar i livet. Vi har fått stå vid korset och bevittna hans död. Vi har hört hans rop i nöd och i smärta. Och vi hörde hur han till slut ropade: Det är fullbordat.

Jesus är död och begraven. En tung sten är rullad för öppningen till den uthuggna klippgrav där han lagts. Det verkar som om allt är både fullbordat och över. Graven är till slut själva slutpunkten på det som var så lovande och som kunde blivit så bra.

Men något hände morgonen det tredje dagen! Något som var lika oväntat som naturligt. För som Petrus säger i sin pingstpredikan: Hur skulle döden kunna behålla livets Herre?

Och vi har ju redan läst idag om vad som skedde. Vi har läst om Jesu uppståndelse. Vi har läst om kvinnorna  som kom till graven för att fullborda hans begravning. Men Jesus var inte där. Istället mötte de några änglar som gav dem budskapet att Jesus var uppstånden och att de inte skulle söka den levande bland de döda.

12097112-jesus-resurrectionDet som skedde den morgonen bär med sig en sådan kraft, det är något som är så totalt omvälvande, att det i grunden skulle förändra de människors liv som hade bevittnat det. Men inte nog med det, det skulle komma att förändra världen som vi känner den och framtiden och livet och hoppet för all framtid. Jesu uppståndelse bär med sig en fantastisk kraft och den spränger alla gränser för vad vi förstår om liv och död och den värld vi lever i.

Och ändå är det så lätt att påskens händelser bara blir starka berättelser från en avlägsen tid. Och vi blir betraktare som i bästa fall berörs men inte förändras. Men Bibelns budskap om Jesus död och uppståndelse är fundamentalt för våra liv. Idag, i morgon och ända in i evigheten.

Det är därför som Paulus utbrister i Fil 3:10: ”Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse…!” Och det är detta jag skulle vilja tala med dig om idag. Jesu död och uppståndelse har med ditt liv att göra, har med mitt liv att göra. Där finns en kraft som vi behöver få lära känna och som vi inte kan förstå utan att också söka lära känna den Jesus som gav sitt liv på korset för oss.

Men utan att förstå kraften i Jesu kors kan vi inte förstå kraften i hans uppståndelse!

Korsets kraft

Påsken har ju två brännpunkter. Det är händelserna omkring Jesu död på korset och det är hans uppståndelse från de döda.

När Paulus kom till Korinth så säger han att han hade bestämt sig för att inte veta av något annat än Jesu kors. Det var korset som var hans budskap. Det var den Gud som gett sitt liv på ett kors för oss och för hela världen som var hans ärende. Varför? Jo, han säger att han ville inte att deras tro skulle vara byggd på mänsklig vishet, utan på Guds kraft!

Det finns en fantastisk kraft i Jesu kors! Det finns en underbar kraft i de ord där Jesus säger ”det är fullbordat”. Det finns inget att tillägga egentligen. Allt är klart. Det Jesus kom för att göra har han fullgjort. Han har gett sitt liv för oss och för att försona oss och hela världen med Gud.

Det finns en underbar kraft i Jesu kors!

  • Det finns en kraft i Jesu kors som försonar dina och mina synder
  • Den finns en kraft i Jesu kors som ger förlåtelse och befrielse
  • Det finns en kraft i Jesu kors som gör den fångne fri
  • Det finns en kraft i Jesu kors som helar den som är sjuk
  • Det finns en kraft i Jesu kors som upprättar människor
  • Det finns en kraft i Jesu kors som bryter mörkrets makt i ditt liv
  • Det finns en kraft i Jesu kors som befriar dig från syndens makt och tar dig ut ur syndens grepp
  • Det finns en kraft i Jesu kors som renar dig från all orättfärdighet
  • Det finns en kraft i Jesu kors som gör dig vit som snö i Jesu blod
  • Det finns en kraft i Jesu kors som förmår förvandla ditt liv och den värld vi lever i

Det finns en underbar kraft i Jesu kors!

Den kraften ska vi förkunna! Vår tro måste vila på stadig grund. Vår tro måste vila på Guds kraft inte på människors ord och filosofiska spekulationer. Vi behöver mer inte mindre av korsets kraft i våra liv.

Korset är inget nederlag. Korset är Guds seger. Jesus gör detta tydligt när hakapelludden korsn talar om sin död som sin upphöjelse. Och så säger han i Joh 12:31-32: ”Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd ska jag dra alla till mig.”

Det är fullbordat! Detta sista rop är ett segerrop. Det förkunnar Jesus seger på korset. Han har fullgjort det som var hans uppdrag. Det är fullbordat, med det är inte över. Nu ska hans seger också bli verklighet i våra liv och i världens liv och framtid. Och vi har fått gåvan och uppdraget att berätta om denna seger.

Uppståndelsens kraft

Men det mest revolutionerande var inte korset, det var Jesu uppståndelse. Visserligen hade både några av gamla testamentets profeter och Jesus uppväckt döda och fört dem tillbaka till livet igen. En av de starkaste berättelserna är den om när Jesus uppväcker Lasaros, bara veckorna innan den påsk då han själv dör och uppstår. Men uppståndelsen var något helt annat. Den var början på en helt ny värld och en helt ny ordning. Jesu uppståndelse är vår uppståndelse och vår framtid!

Och vi ser det tydligt i Apostlagärningarnas berättelse om de första kristna att det avgörande för dem egentligen inte var korset, utan uppståndelsen. Redan samma dag som Jesus gör sin himmelsfärd tar apostlarna i tu med att utse en efterträdare till Judas, någon som tillsammans med dem kan ”vittna om Jesu uppståndelse” (Apg 1:22)

I Petrus pingstpredikan är Jesu uppståndelse själva slutklämmen, själva huvudbudskapet. Han säger: ”Denne, nämligen Jesus, har Gud låtit uppstå, och vi kan alla vittna om det.” (Apg 2:32) Och så fortsätter han lite längre fram: ”Hela Israels folk ska alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.” (Apg 2:36)

Korsets kraft möter oss i och genom att Jesus har uppstått. Om Jesus förblivit död hade vägen aldrig varit öppen in i gemenskap med Fadern. Om Jesus inte hade uppstått hade korset visserligen sonat vår synd, men det hade inte funnits något nytt liv att få del av. Om Jesus inte hade uppstått hade vår tro varit tom och vi de mest ömkansvärda människor man kan tänka. Men nu är det verkligen sant att Jesus har uppstått och att döden är besegrad!

Uppståndelsens kraft handlar om hur livet övervinner döden. Uppståndelsens kraft handlar hur ondskan i grunden är besegrad och hur Guds kraft och närvaro kan fyller våra liv.

Lyssna nu till Paulus ord i Rom 8:11

”Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.”

Att få lära känna kraften från Jesu uppståndelse är något som påverkar hela vår varelse. Gud vill göra inte bara vår inre människa levande genom att vi tar emot Jesus i våra liv. Vi får leva med ett livsflöde som vill ge kraft och styrka år hela vår varelse och hela vårt liv! Det som Paulus här skriver om är den helige Andes kraft. Uppståndelsen är något som sker genom Guds helige Ande! Och det är den kraften som Paulus längtar att få mer av. Och jag kan förstå honom!

Visst har du precis som jag dagar då vi känner att kraften håller på att rinna ut. Vi känner oss besvikna, trötta, ledsna. Saker sker i livet som vi står undrande inför. Det är då vi behöver ta tag i ord som dessa och ta in dem i våra liv. Guds Ande, som uppväckte Jesus från döden, vill också ge kraft och styrka åt mitt liv och fylla mig med sin kraft och sin glädje!

Visst behöver jag höra att jag är försonad med himmelens Gud genom korset, men jag behöver också höra att Jesu uppståndelse ger mig kraft att vara en segrare över synden, frestelser, missmod och synd. Inte bara idag, utan dag för dag för dag för dag!

Vi behöver lära oss förstå uppståndelsens kraft och att den har med våra liv att göra och att den har med vår vardag att göra. I Efesierbrevet ber Paulus för de troende (och för oss) att Gud ska ge deras inre öga ljus så att de kan se och förstå ”vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga, hur väldig hans styrka är för oss som tror!” (Ef 1:18) Och jag önskar att du och jag skulle kunna se samma sak som Paulus ber om här! HUR VÄLDIG HANS STYRKA ÄR FÖR OSS SOM TROR! Och vänner nu ska ni hålla i er, för nu får ni förklaringen på den kraften som verkar i våra liv! Det är ”samma oerhörda kraft som [Gud] med sin makt lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda.” (Ef 1:19-20)

Alldeles nyss förstod vi att denna kraft var Guds helige Ande. Nu är det en sak som vi behöver förstå omkring Guds Ande. Det är Guds livsskapande kraft. I 1 Mos står det att Guds Ande svävade över vattnet. Anden bara väntade på ett ord från Fadern och så skapades ljus, universa, liv och människor. Denne samme Ande väckte Jesus från dödens välde och slet honom ur dess grepp! Ondska och kaos och synd och död blev genom Jesu kors och Jesu uppståndelse för alltid besegrade. Och fortsättningen på det Paulus berättar i Efesierbrevet säger precis detta. Jesus har upphöjts över allting. Och han är huvudet för sin församling som är hans kropp på jorden och har lagt allt under sina fötter. Fatta, vilken kraft det är i Jesu uppståndelse!

resurrection-art-printLåt oss än en gång återvända till den första påskdagsmorgonen, till graven och till det som skedde där. Några kvinnor hade varit där och de fick av änglarna och av den Uppståndne själv uppdraget att berätta om det som skett. De övriga lärjungarna hade svårt att förstå, de kunde inte fatta. Men när de fick möta Jesus själva så hände något också i deras liv. Uppståndelsens kraft har med det mötet att göra. Att få lära känna Jesus och hans uppståndelses kraft är något av det viktigaste du och jag kan sträva efter. För vi har något att berätta. Vi har något att ge vidare till människor omkring oss och hela världen. Jesus har uppstått. Mitt Facebook-föde är fullt av dessa hälsningar idag. Från vänner på alla kontinenter kommer samma livsförvandlande budskap. Jesus har uppstått! Jesus lever!

Du och jag får bära uppståndelsen kraft i våra liv och bli levande bevis på att det är sant att Jesus lever!